12 februari 2015

Berättelsen om lilla L och rymdhunden Lajka av Helen Rundgren

Kosmonaut. Det är samma sak som en rysk astronaut. Sputnik. Liten resekamrat på ryska. Lajka betyder Skällaren.

Hunden Lajka spändes fast i en rund satellit som hette Sputnik 2 och blev på så vis den allra första kosmonauten. Året var 1957 och man vill bara gråta när man läser om hur allt gick till. För det här är berättelsen om djurplågeriet som gick till världshistorien.

Lajka dog förmodligen av värmeslag inne i rymdkapseln. Hon var en gatuhund utan ägare som plockades upp av vetenskapsmän och tränades länge på ett labb innan rymdfärden, fick äta speciell mat och dricka gelévatten. Ett försöksdjur.

När lilla L susade bort och iväg i rymden för att aldrig mer komma tillbaka, det visste man på förhand eftersom forskarna inte kommit på exakt hur man skulle kunna transportera något ut i universum och få det att återvända utan att brinna upp, var hon den första levande varelsen som tagit sig så långt.

Första halvan av Berättelsen om lilla L och rymdhunden Lajka är skriven som om det vore Lajkas egen dagbok. Hennes tankar och hur hon kanske upplevde alla experiment av män och kvinnor i vita rockar som antecknade så flitigt. Andra halvan består av fakta och riktiga foton med slutorden:

Hon finns på många frimärken och en liten planet har fått hennes namn. Det är inte så dåligt för en liten hittehund! Men Lajka valde inte själv. Hon hade kanske hellre haft tassarna på jorden.

Jo, nog är det så. Livet går ju inte alltid ut på att sikta mot stjärnorna.



Kolla om boken finns inne

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar