Dagens samhälle lever i ständig tidsbrist. Vi springer till bussen, stressar igenom måltiderna, blir irriterade när något tar längre tid än väntat och har varken tid att ta hand om våra gamla eller umgås med våra barn. ”Jag har inte tid” och ”skynda på” hörs överallt, hela tiden, vart man än går. Detta har orsakat revor i tidens väv vilket leder till att en ny typ av naturkatastrof, sk. tidstornados, har börjat inträffa på jorden. Dessa avvikningar i tiden blir bara kraftigare och kraftigare och när världens samlade forskarelit står hjälplösa så faller det på den elvaåriga flickan Silver att rädda jorden från undergång. Hon ger sig, tillsammans med sin vän Gabriel, ut på en resa genom tid och rum på jakt efter den mystiska klockan Tidväktaren, som styr tiden i hela universum. Men det är inte bara Silver och Gabriel som är ute efter Tidväktaren. För den som har kontroll över tiden har kontroll över hela universum och Silver inser snabbt att det är mer än bara jordens öde som står på spel.
På jakten efter Tidväktaren blir Silver introducerad till många färgstarka karaktärer och miljöer. Bland annat stöter hon på den ondskefulle magikern Abel Darkwater som inget hellre vill än att bli universums härskare. Hon möter också forskaren Regalia Mason, chefen för ett företag som vill börja sälja tid, till dem som kan betala förstås. Och det är det jag tycker så mycket om med ”Tidväktaren”, att det bakom alla tidsresor, sagoväsen och magiska inslag finns flera mycket aktuella budskap. För att förutom huvudbudskapet, att vi ska stressa mindre och ta vara på den tid vi har så finns det flera andra samhällsproblem som Winterson väver in i berättelsen. Som t.ex. hur vi människor skapar obalans i naturen. För som Regalia Mason säger i boken: ”Varför ska vi inte få handla med tid, vi handlar ju med allting annat.”
Men boken är så fullproppad med händelser och action att den ibland kan vara lite svår att hänga med i. Silver reser ju inte bara fram och tillbaka genom universum utan även genom tid och rum och därför blir det ibland lite svårt att veta i vilken värld och tid hon befinner sig i just för tillfället. Hon kan hoppa ner i ett hål eller krypa genom en tunnel bara för att dyka upp på samma plats i en annan tid utan någon som helst förklaring. På så sätt påminner den faktiskt lite om Alice i Underlandet. Ibland verkar det helt enkelt inte finnas någon logik. Dessutom så bjuder boken på en mängd komplicerade funderingar och resonemang kring tid och rum så det gäller verkligen att vara med för att inte tappa bort sig.
Sammanfattningsvis är alltså Jeanette Wintersons första ungdomsbok mycket underhållande, om dock lite komplicerad, med flera aktuella budskap och ett hav av fantastiska karaktärer. Kan det bli bättre?
Kolla om boken finns inne!
Tipsat av feriearbetaren Samuel Hertsberg Åsander, 16 år.
