16 februari 2010

Svenhammeds journaler av Zulmir Becevic

Svenhammed är trött på att andra alltid yttrar sig och har åsikter om "hans värld". Därför bestämmer han sig för att skriva journaler, som en slags dokumentation. Han vill till exempel få andra att förstå hur det är att vara född i Sverige, men ändå inte betraktas som svensk.

Hans föräldrar hade goda avsikter med att döpa honom till Svenhammed, som är en blandning mellan pappans namn Muhammed och Sven som var hans socialsekreterare. Svenhammed skulle bli inkörsporten till det svenska samhället för hela familjen. Men det blev inte riktigt så...

I sina journaler beskriver Svenhammed sin familj, förortslivet, kompisarna och tillvaron på högstadiet. Det är språkligt rappt, högt tempo och ofta vansinnigt roligt. Men ibland blir det även sorgligt och lite tragiskt. Han har det inte så lätt Svenhammed, han blir ofta slagen hemma av sin pappa. Speciellt om han har haft en dålig dag i sitt grönsaksstånd på torget. Svenhammed är också olyckligt förälskad i klassens nya tjej, Emilia. Han vet att hon är ouppnåelig, eftersom hon bor på andra sidan vägen, i den finare delen av stan.

Svenhammeds journaler är en bok som måste läsas. Den är både rolig, sorglig och viktig i sin beskrivning av att känna sig utanför.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar