09 juni 2011

En vän som heter Mia av Peter Pohl

Att bära på en hemlighet alldeles ensam är svårt. Men vem vågar man egentligen lita på?

Lina bor med sin lillebror Ola och sin mamma. Fast ibland känns det som om det bara är Lina och Ola som finns i familjen. Mamma är liksom inte riktigt närvarande utan låter Lina lämna och hämta Ola på dagis. Och allt är spritens fel.
Lina vet aldrig vilket humör mamma ska vara på när hon kommer hem från skolan. Kommer mamma ens att ha orkat gå upp ur sängen den här dagen? Kommer hon att ha handlat någon mat? Men med matinköpet följer också ett besök på Systemet.
Lina har, förutom Ola, en trygghet i livet och det är Mia, hennes bästa vän. Men inte ens för henne har Lina vågat berätta något. Hon är rädd för Mias reaktion. Det är också därför hon aldrig har varit hemma hos Mia. För då måste hon ju bjuda hem Mia någon gång och Lina vill verkligen inte att Mia ska få se hur det ser ut hemma.

Det här är en bok som jag verkligen fastnade för. Det är en tuff verklighet som Lina lever i och ibland kan jag nästan tycka att det känns som om Lina och Mia skulle vara äldre än de 11 år de är i boken. Men ibland tvingas man växa upp fort. Alldeles för fort.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar