En sekund i taget av Sofia Nordin

En sekund i taget (2013) börjar riktigt otäckt! Hedvig flyr från sitt hem och sin döda familj. Föräldrarna och lillebror har dött i en oförklarlig feber, trots att Hedvig gjorde allt hon kunde för att hjälpa dem. Till sist finns inget annat än att ge sej av från lägenheten, hon står inte ut med att se sin familj ligga döda i sina sängar, hon står inte ut med sina känslor av otillräcklighet. Hon kunde ju inte rädda dem...

När hon kommer ut ser hon döda människor överallt! Bilar som har krockat, döda förare och passagerare som sitter kvar i bilarna eller som var på väg ut när de dog. Alla hon ser är döda, utom några fåglar i träden runt omkring. Hon inser att hon måste rädda sej ut från stan, men vart ska hon ta vägen? Till slut kommer hon ihåg en 4H gård som hon besökte med klassen en gång. Hon lyckas ta sej dit på sin cykel, efter att ha försett sej med mat från öde affärer. Där finns kor, hästar, får och höns, men hur sköter man djur egentligen, det vet inte Hedvig...

Efter en tid på gården finner hon sej till rätta ganska bra, men känner sej alltmer ensam och övergiven. Tänk om hon är den enda överlevande i hela världen! Hur ska hon klara sej då? Kommer hon att dö av depression eller något  annat? Är det någon mening med att kämpa för sin överlevnad överhuvudtaget?

Det här är en ruskigt spännande och otäck berättelse! Men jag skulle önska en fortsättning, så snälla Sofia Nordin, gör mej till viljes och skriv mer om Hedvigs öde!

Kolla om boken finns inne