En avsågad tumme, en försvunnen mamma och en kille som fastnar på hjärnan. Ja, det är vad som drabbar Maja, i denna Augustprisade ungdomsbok.För Maja börjar det inte bra. Redan på bokens första sida möts vi av hur Maja faller ner på golvet, avsvimmad efter att ha sågat av sig tumspetsen på en såg under skulpturlektionen.
Hennes pappa verkar till en början mest arg över att Maja var så klantig. Och hur gick det egentligen med kläderna? Att ringa och berätta för mamma vad som hänt finns inte i Majas värld, och hon ska ju ändå dit i helgen.
Väl framkommen till Norrköping, där mamma bor, blir Maja stående vid stationen. Någon mamma dyker aldrig upp och inte svarar hon på telefon heller. Till slut tröttnar Maja och beger sig själv hem till mammans hus. Där är det alldeles tomt och mörkt och inget meddelande väntar heller på henne. Efter att ha fått en sticka i foten som hon kommer att behöva hjälp med att få ut, tar hon mod till sig och ringer på hos en av grannarna, där det tycks pågå en fest.
Och det är där hon träffar Justin, pojken som kommer att fastna i hennes hjärna. Han är några år äldre, men om hon säger att hon är 18 i stället för 16 så kanske det kommer att funka ändå...
Hela helgen går utan att mamma dyker upp och Maja åker hem till pappa i Stockholm och hoppas på det bästa. När mamma dyker upp igen, för det gör hon, så är det samma gamla mamma som vanligt, men ändå inte. Något har förändrats och det får konsekvenser för Maja också.
På bokens framsida recenserar författaren Lisa Bjärbo boken så här: "Så sjukt rolig och vansinnigt sorglig på samma gång" och jag kan inte annat än att instämma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar